Gillersklack – Kloten

Vi startade vår vandring uppe på toppen av Gillersklack, att åka buss till dessa etapper går tyvärr inte så detta är första gången som vi kör bil och för att inte behöva gå tillbaka samma etapp så är det två bilar som gäller.

2016-08-27_10-19-06Vi åkte till Kloten och ställde en bil där och för att sedan samåka till Gillersklack och där börja vandringen tillbaka till Kloten, hämta bilen och åka till Gillersklack och sen hem. Det blir en hel del strulande med andra ord.

(För att inte tala om att jag hyrde bil på andra sidan stan… /Malin)

Etapp 1, Gillersklack – Kloten är 20 km lång och har en svårgihetsgrad på 3 av 3.

Högst upp på klacken finns ett utsiktstorn, detta har de byggt för att man ska kunna se utsikten då träden har blivit för höga runt om kring. Tyvärr så var tornet avstängt.

Efter klacken så kom ett kalhygge med massa blåbär 🙂 gott gotti gott gott. Men sen stötte vi på terrängen som skulle prägla resten av etappen. Sankmark och dåliga spänger.

Har man inte vattentäta skor, jag har det inte, så blir det fuktigt vid första mötet av lite blötare mark. Men det finns ju gränser vad en vattentät sko klara av… Sista bilden ovan var spången ca 5 cm under vattenytan. Visst det kan nog en del kängor klara av. Denna spång var såphal. Håller man sig då inte i upprätt position så blir man blöt även i de bästa skorna.

Malin

Morgan försöker vara diplomatisk och inte berätta att jag halkade på spången och satte mig mitt i vattnet. Jag var väl inte helt lycklig över detta, men eftersom jag kom upp fort var det mest benen och fötterna som blev blöta. Ryggsäcken är vattentät, och det mesta i den är packat i ännu fler vattentäta lager, så sovsäcken var lyckligtvis torr.

Morgan

Vi sprang på denna vidsträckta utsikt. Vid horisonten i mitten kan man se någon stor byggnad, vi är inte riktigt säkra på vad det är men jag kan tänka mig att fantasin är roligare än verkligheten.

2016-08-27_11-23-40
Fortet bortom horisonten.

fortVi har en teori om vad det är vi ser. I mitten av bilden sticker det upp några pinnar, dessa syns till exempel på hitta.se flygbildskarta. Om man från den punkten som vi står på kartan drar ett streck bredvid dessa stolpar och fortsätter bortåt så kommer man tillslut till en stor byggnad som det skulle kunna vara. Då är byggnaden vi ser dryga 7 km bort. Klicka på bilden här till höger för att se den större.

Vi hade ca 9 km att gå första dagen och det gick fortare än vad vi tänkt så någon kilometer från lägret så tog vi lunch i en gruskorsning bredvid ett övergivet lite skjul.

Väl vid lägret så var det underbart väder och jag tror nog att det var det varmaste vi har haft någon kväll. Här kommer en bild med utsikten och kvällssolen.

2016-08-27_19-16-59

ga%cc%88stbok
Att läsa gärstboken i vindskyddet är roligt en lång stund. Man ser att en stor del av vandrarna är utländska, och att sågen varit trasig i minst tio år. Den var fortfarande inte tiptop när vi använde den.

Nu blir det mycket mörkare på natten och att vandra med en som inte sover hela nätterna kan resultera i komiska saker så som denna natt då Malin satt uppe och tog bilder som den nedan och börjar prata med mig.
– Morgan, det är stjärnklart.
– Vad ljust det är. *snark*

p1040630-kopia

Malin

Det är så otroligt sällan man får tillfälle att se en helt stjärnklar natt så långt från alla städer så jag tyckte att det var värt att riskera att väcka Morgan. Jag gissar att han inte är lika intresserad av rymden som jag eftersom han somnade igen omedelbart.

Morgan

Jo, det är jag nog men just då var jag nog i någon djupsömn.

Malin

En meteorit hann jag se också, men att få med ett sådant på bild är omöjligt.

Jag hinner faktiskt se en hel del fågelliv tidigt på morgonen eftersom jag tar paus i sovandet ett par gånger varje natt. Vaknar man klockan fem hinner man se några saker från vindskyddet innan man lägger sig ner igen.

Det kan ha varit den kallaste morgonen på vandringen hittills. Jag fick dra på mig allt jag kunde komma åt runt sovsäcken. Till och med handduken fick agera mellanlager i sovsäcken. Morgan däremot verkar vara varm hur kallt det än är. Killar…

Morgan

Det är ju lite bestyr hela tiden. Som att laga mat och diska med mera, något att tänka på är att inte ha något skadligt diskmedel som kan försämra miljön för djurlivet.

p1040640

En bit bort på vandringsleden låg en stuga som var väldigt fin och låg trevligt vid en större bäck. Det fanns ett trädäck inne som man kunde ligga och sova på. Ute fanns grillplats och torrdass.

p1040657
Malin fångar rörelsen i bäcken.

Man äter ju ganska ofta, man ska inte fuska med mellanmålen då det hjälper en att hålla energin uppe. Denna gång hade jag med chokladbollar till fikat, de var lite mer av en vuxenvariant med hackade pumpakärnor lite mer kakao och så chilli, så man får igång blodcirkulationen.

Detta var första vandringen med en GPS-logger, läs mer om den här, så hela etappen går att följa visuellt på en bingkarta här.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s